Istället för ljud

Känner att min blogg försakas lite. Så blir det när man antingen jobbar eller är trött för att man jobbar och inte har något att skriva (eller inte känner för att skriva om det).

Nu är det helg (jag lever för helgerna) och jag ska ut i regnet och köpa den där jäkla mössan som verkar vara slut överallt. En helt vanlig mössa, för jag ser ut som en idiot i de där med massa (stickat) tyg över (ni vet?) om som en svamp i basker.

Är förresten duktigt avundssjuk på C & J som åker till Madeira om ett par dagar. TA MIG MED! Jag kan vara världens roligaste handbagage. Väger bara pyttelite mer än det tillåtna. Och inga synliga vätskor över 2 deciliter. Kom igen, schyssta!

Det där facebookandet verkar farligt; poka någon av misstag. Kan aldrig vara bra. Jag håller mig långt borta. Och det är rätt ensamt här långt borta, men känns bra.

I övrigt har det inte varit så drygt på praktiken som det är nu. Ny handledare. Ny oengagerad, ointresserad handledare. Hade jag haft lite större ballar (eller några alls) hade jag sagt till honom att fan skärpa till sig. Eller avsäga sig handledarskapet. Eller inte ta på sig det alls om han är så jävla ointresserad. Men i stället biter jag ödmjukt ihop (i måndags) eller uppvisar sammanbitna miner och kommer med ytterst subtila gliringar som han förmodligen inte alls uppfattar (igår). Ger det idag med annars är det faktiskt läge att ta fram de där ballarna. Vill ju faktiskt verkligen lära mig det där med webpublicering.

Saknar saknar SAKNAR min älskling. Hela tiden när jag inte får vara med honom. Fast vi minst sover tillsammans varje natt och fast det gått nästan ett och ett halvt år. Borde inte nyförälskelsen gått över då? Det har den inte. Älskar dig så mycket, raring.

Eftersom puckopappan till killen vars lägenhet vi bor i och betalar en fet överhyra till - hängde ni med där? - glömde betala räkningen till bredbandsbolaget så har vårt internet varit avstängt några dagar. Fullständig katastrof givetvis. I och för sig har även jag varit ganska avstängd de senaste dagarna så det går nästan, men bara nästan, jämnt ut. Men nu fungerar i alla fall internet igen som ni kanske förstår.
Att jobba natt var och är för övrigt inte särskilt kul. Första natten var värst, vid 5-tiden var jag så trött att jag darrade och mådde illa. Andra var lite bättre för då hade jag ju vaknat inte jättemånga timmar innan jag började. Och så rånades nån pengacentral i Bromma vid 4-tiden så vi fick fullt upp... Jaja, nog! Snart snart snart är det helg även för min älskade! Can not wait.

Sitter på jobbet nu igen. Är rätt lugnt och segt, men så läser man såna här mail och blir lite glad igen:

"Hej.

Varför är inte London börsen med? Är väl EUS finans centrum.

MVH XX."


Svenskar kan det här med språklig finess.

Jag är så jävla trött nu. Längtar efter Anders och jag längtar efter sömn.

...är jag verkligen inte. Föredrar, oftast, att sova på nätterna. Därför har jag stigit upp tidigt i dag - trots min närmast sjukliga trötthet - så jag kan sova någon timme, gärna flera, på eftermiddagen. För i natt ska jag jobba. Natt. Vilket känns riktigt jäkla sådär. Men är "en bra erfarenhet". Antar jag.

Snart kommer i alla fall Baloo hit! Han är förhoppningsvis på myshumör och vill ligga på mina fötter i sängen. För det vill jag. Nutte!

Efter en lååång helg, dessvärre till större delen bestående av jobb (men även två urmysiga sovmorgnar och en 27-årsfest), är jag nu välbehövligt, välförtjänt ledig ett par dagar. Sedan följer tre dagar med 7-16, vilket innebär att jag måste gå upp skittidigt, men jag är ändå nöjd. För det innebär synkade arbetstider med min älskade... Som fyller år i veckan! Men. Nog om det.

I dag är jag alltså ledig. Borde åstadkomma massor. Städa, tvätta, motionera. Men när jag väl sitter här och är alldeles fri så.. sitter jag bara här alldeles fri. Orkar inte göra nåt. Inte ens käka frukost. Blir helt förslöad och handlingsförlamad. Förslag på hur man river loss slöheten från kroppen? Någon? Tas tacksamt emot i sådana fall.

Tänkte fylla på med lite bilder från Johans födelsedagsfest, en trött carro på väg hem från jobbet sent i går kväll osv. Men festbilderna vittnade allt för väl om den där flaskan vitt som det våldsamt 'smuttades' på för att "komma i kapp". Så nä. Och vem har behov av att se mig trött och jävlig ombord på en tunnelbanevagn? Nä, så jag hoppar.

Dags för dagens microgröt. Magen kurrar.

Sitter på jobbet. Här är det lugnt. Och ganska snart får jag gå hem!

Jag har ofta ganska svårt för Oprah, av de uppenbara skälen skulle jag tro. Men nu när jag satt i sängen och skulle vika kläder fastnade jag framför det ändå. Gäst var en kvinna vars ex-man sköt ihjäl hennes fyra barn. Det här var några år sedan, fem-tio kanske, och nu är hon tillbaka och berättar. Hon har på något sätt lyckats överleva, gift om sig och fått tvillingar (somehow ger solskenshistorian som Oprah målar fram lite dålig smak). Men. Hur kan man inte gråta när man ser och hör något sådant? Han sköt ihjäl hennes fyra barn. Jag är ju inte mamma, men har många jag tycker om, och jag förstår inte hur man överlever något sådant. Jag sitter här och är lite förstörd.

Jag har nu inlett denna dag duktigt med ett par varv runt fältet. Blir vansinnigt avundsjuk på alla som är ute och rastar och tränar och myser med sina hundar. Jag vill ju också. Snart kanske. Kanske kanske. När jag spatserade omkring där med Beulah i lurarna kom jag och tänka på att rätt många verkar "rensa skallen" och "tömma huvudet på tankar" när de är ute och går ensamma. Så jag tänkte att det kanske jag borde prova. Men vafan, det gick ju inte så bra. Förstår inte riktigt det där. Att tömma huvudet på tankar. Är det inte bara dumma personer som kan göra det? Så att det blir helt tomt liksom. För mig funkar det inte i alla fall. Och när jag anstränger mig för att göra det föds det bara fler tankar. Det får motsatt effekt, blir kontraproduktivt, som en kär SVT-medarbetare, tillika JMK:are på introkursen, alldeles säkert skulle benämna det.

Nog om det. Nu blir det fortsatt duktigt med havregrynsgröt till frukost.

God morgon.

Idag har jag flextid, tänker börja så tidigt jag får vilket är klockan 12. Det är lite sunkigt att våra arbetstider inte går hand i hand (jämt) men jag påminner mig om att vara tacksam över att vi i alla fall är i samma stad. Och hus. Men ändå.

Jag tror att ICA har öppnat så nu ska jag gå dit och köpa havregryn, ost (vi snackars cravings, alex schulman, cravings!) och impregneringsspray. Det ni! Har förresten ingen aning om varför denna sektion blir kursiv, men det bjuder jag på.

Så, fInns det inte någon annan som har nåt roligt att berätta?

Jag har fått för mig att jag är mjölkproteinallergiker. Eller möjligtvis laktosintolerant. För jag har lite ont i magen då och då. Och så där ni vet. Trodde ett tag att det var en mildare släng av magkatarr, får det då och då, men nu är jag alltså inne på att det är mjölk som besvärar min mage. Lite osäkert är det dock då min mage är en gnutta lynnig och då jag dricker mjölk rätt ofta. Men ändå, hör här: I går kväll när jag låg i sängen och inte riktigt kunde sova lade jag nämligen ihop två och två. För - igår då - fick jag ont i magen på morgonen: efter att ha ätit havregryns gröt med MJÖLK, vid lunch: efter att ha druckit kaffe med MJÖLK och på kvällen: efter att ha käkat nån slags wannabetapas, inkluderad mången sorters ostar innehållandes, just det, MJÖLK. Här snackar vi fet slutledningsförmåga. Frågan är nu bara hur jag ska få mina misstankar bekräftade (eller obekräftade). Låta bli att få i mig mjölk och se om det blir någon skillnad? Gå till farbror doktorn (SVT betalar, för övrigt). Eller lägga ner min hypokondri, en gång för alla? Hmmm.