talanglös?

ibland kan jag känna mig som en tonåring. igen. eller just nu iaf. nyss. en tonåring med vuxenproblem. och så pratar jag med mamma och tycker att hon tjatar och blir jättearg. jag alltså. jättearg på mamma som att jag vore 16. för jag kan bara inte ta att hon tjaaaatar på mig. 15.
idag läste jag om en som gått samma utbildning som jag gör nu, typ.  hon tyckte skolan var skit för hon kände sig talanglös. tänk om jag också är det? totalt jättedålig. jag vet att jag suger på nyhetsnotiser, men resten liksom? jag kanske inte kan alls. dessutom är jag duktig på att vara ofokuserad. ibland känns det som att jag har koncentrationssvårigheter nästan. fast det har jag nog inte. jag måste bara fokusera.
jag är slarvig, skjuter alldeles för många (viktiga?) saker framför mig och dessutom konsumerar jag för mycket socker. ingen av dessa saker är särskilt bra, eller nyttiga, och jag borde nog försöka göra något åt dem. senare?
dessutom är jag väldigt duktig på att svamla, när jag är på det humöret. som nu. mm. jag jag jag. jag börjar tro att jag är självcentrerad - det är INTE bra. jag hatar självcentrerade människor.
slutligen (?), hmm. regn suger för det lockar mitt hår till oregerlighet men bra för det tar med sig snön. och jag vill SÅ ha vår nu.

Dagens låttips: The days I recall being wonderful med Last days of april. Skönt deppig. Och fin.

Onsdag morgon

Jag känner typ så (<->) mycket för opponering just nu. I eftermiddag ska jag till optikern och få min dom. Jag hoppas jag ser skitdåligt... Ciao.

One

Dagens låt:

One

Is it getting better
Or do you feel the same
Will it make it easier on you
Now you got someone to blame


You say
One love
One life
When it’s one need
In the night
It’s one love
We get to share it
It leaves you baby
If you don’t care for it


Did I disappoint you?
Or leave a bad taste in your mouth?
You act like you never had love
And you want me to go without


Well it’s too late
Tonight
To drag tha past out
Into the light
We’re one
But we’re not the same
We get to carry each other
Carry each other
One


Have you come here for forgiveness
Have you come tor raise the dead
Havew you come here to play jesus
To the lepers in your head
Did I ask too much
More than a lot
You gave me nothing
Now it’s all I got
We’re one
But we’re not the same
We hurt each other
Then we do it again


You say
Love is a temple
Love a higher law
Love is a temple
Love the higher law
You ask me to enter
But then you make me crawl
And I can’t be holding on
To what you got
When all you got is hurt


One love
One blood
One life
You got to do what you should


One life
With each other
Sisters
Brothers


One life
But we’re not the same
We get to carry each other
Carry each other


One


One


Och så vill jag göra en orekommendation: Den utvalde med Andreas Wilson. Jag vet inte vilket som var sämst; skådisarna, manuset eller intrigen.


It goes like this

Dagens låt är Hallelujah med Rufus Wainwright.

En sak till,

jag saknar lillasyster sötunge. Dels just för att hon är så söt och dels (nästan mest) för att det inte finns något jag inte kan prata med henne om. Vilket behövs. Och dessutom var det alldeles för länge sedan vi låg i en hög och skrattade åt absolut ingenting. Stockholm nästa helg kanske blir jättebra...?


Ja, hej

Vad hände? Vad hände inte.

Ikväll är faktiskt en enda lång nedräkning till att få gå och lägga sig. Har inget att göra och känner inte för att göra något heller. Förrutom att kolla på OC då. Jag råkade somna förut istället för att gå ut på promenad.

Dagens låt: New slang med The Shins. Ojoj vilken fin låt.

Dricka sprrrrrrit torsdag, fredag, lördag? Vi får väl se.


solen skiner och himmeln är blå.

Jag är fundersam, men ändå glad liksom. En rätt skön kombination. Allt är inte på liv eller död.

Inlämningsuppgiften kom in i tid, jag klarade uppgift 2, seminariet var det bästa hittills (med till och med en ganska hetsk diskussion) och föreläsningen med (svt-kändisen!) Hannes Råstam var intressant, såklart. Synd att vi hade så dåliga platser bara (längst bak i en sal utan luft). Jag minns inte senast det var så roligt att gå till skolan. Kanske i fyran, eller nåt. Sista veckan på gymnasiet räknas inte.

Just det, jag glömde ju - solen skiner!

Nu  måste jag diska. Chill out, och sånt.

Fear no darkness.

Dagens låt är (återigen?) Fear no darkness promised child med indiern Timo Räisänen. Läs dagens Metro så förstår ni.

......

I rest my case.
 
 ........

Våren är på väg till Göteborg.

Ojdå

Dagens låt heter Time will tell. Lowtide är visst bandet...

summering

Idag:

så har jag sovit till 12!

så har jag inte tvättat håret och alltså vandrat omkring med halvångest. Men håret blir lyckligt!

så har jag slått i mitt knä så det är helt ömt och svullet nu. aj!

så har jag lagat lasagne - och producerat inte mindre än sex matlådor på köpet!

så har jag fått massa braig musik skickad till mig och vidgat mina vyer en smula!

och dessutom,

jag tänker på dig sweetheart!


Idag är det lördag

Woho!


Jag menar v e r k l i g e n

Dagens låt är Rock and roll queen med The Subways.

.....

Här är jag. Ser du mig?

.....


Ta din tid

Ibland älskar jag livet med en sån där stillsam kärlek. Trots att allt snurrar runtomkring står jag still en liten stund.

Det var som en fransk film.

Jag skrattade rakt ut när Pernilla Wahlgren och Magnus Hedman sjöng All night long. Men det var lite sött på nåt sätt.


Off suite

Jag ska egentligen inte författa någon blogg ikväll, jag ska skriva i min röda dagbok.

Intervjun gick helt okej. Det var skitkul att få se radio- och tvhuset! Verkar vara roligt att jobba med radio.

Gamla vänner nya vänner, jag är glad att ni är där. Och Malin - vad skulle jag göra utan dig!?

Det får bli fyra rader ikväll... Vad ska den sista handla om? Patiensduell, tydligen.


Dagens kärlek från Håkan.

Dagens låt är  Det är så jag säger det.


För du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig

för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet


Imorse drömde jag att jag var med och jagade dumma nazister som ville slåss, men jag väcktes innan vi fick tag i dom.

 


Hmm

Det heter blad eller?

Göteborg, göteborg

It's been a long day.

Trots att jag var försenad till skolan (på grund av att jag missade att gå av spårvagnen!) var jag först av alla i min grupp. Hmm? Vi satt och snackade skit ett par timmar om något jag inte minns var det var. Visst fan, jag får inte glömma bort att skriva rent protokollet!

Sen åt jag en sallad (det första jag stoppade i magen sedan kl. 7). Jag blev naturligtvis väldigt mätt av alla salladsbald och gurksskivor.

Anyway. Jag och Anders skulle researcha, men vi skrattade mest åt hur dåliga (oseriösa?) vi är. Imorgon ska i alla fall intervjun äga rum! Spännande.

Just det! Träffade ju på Alex ex Bjarne också. Hans flickvän såg sur ut. Roligt.

Ikväll: OC, varm choklad och en del telefonpratande.

Dagens låt... har nog inte funnits nån dagens låt idag.
Men dagens roligaste var Ronnie Sandahls krönika om Nöjesguiden alt. när the sounds i en aftonbladetchat svarade på om de var singlar eller inte. "Både och!" De förstod ju inte själva humorn.

Jeje, ibland är det befriande att skriva dåligt! Som nu!

C I A O

Bakfull? Full? Who can tell.

Ingen mat - en flaska vin på nolltid. Ingen bra idé. Jag ska snart sätta mig på ett tåg och dö litegrann.

Bara så ni vet

Med hjälp av mina oerhörda (?) tekniska kunskaper och en del charm (!) har jag lyckats scanna iväg den där grejen. Det tog bara en timme.
Jag blir lite kjlöajöadöjlgadgahöhökaglähakg. Men! Det goda humöret ska inte få försvinna eller förstöras. Hejdå!


Natt

Jag längtar efter din hud och din doft och din beröring. Snart - inte många ensamma nätter kvar nu.

Typ heldag imorgon - jag måste lägga mig, det är ju såklart sömnbristen som ger mig huvudvärk. Smart. Godnatt och sånt.

Yes I walk around some how.


You have killed me

Oh! Äntligen lyckades jag hitta Morrisseys nya, fantastiska singel. Nu ska jag lyssna på den om och om igen! Det är en sån låt som ger rys i kroppen.

Yes I walk around som how
but you have killed me you have killed me
and there is no point saying this again
there is now point saying this again
but I forgive you, I forgive you
always I do forgive you

varför får jag inte på mig dina

Jag har slitit mitt hår ikväll över den jobbiga, tråkiga public service-uppgiften. Var lite värre än jag trodde vid första anblicken. Har dock beslutat att ge upp för ikväll och gå upp en timme tidigare imorgon och fixa finliret. Min hjärna funkar inte efter midnatt - den funkar knappt efter klockan 22.

Ikväll har Sandra varit hos mig och mysit. Ja det heter mysit inte myst. Sandra är en fin vän, hursomhelst.

Nu! Dags för sängen, min favoritplats på jorden!

Min themesong för tillfället är Blåjeans! Sjukt bra ju.

Godnatt och hejdå!


Dagen har hittills bjudit på detta:

Hej hopp.

Carro klarade tentan fast hon i princip bara panikpluggade till den kvällen innan. Inte illa. Men det kanske iofs säger mer om tentan än om mig, jag vet inte riktigt.  

Hade en ambitiös (och bra) föreläsning om televisionens historia idag. Vi fick bland annat se ett klipp från den första aktuelltsändningen (eller var det rapport?), det var hysteriskt roligt! Allt som kunde gå fel gick fel. Och det stackars nyhetsankaret... Haha, det var skojigt.

Planen var att sitta i skolan och plugga - men en bok på två personer funkar inte riktigt, hur välvillig man än är.

När jag gick från JMG med solen i ögonen och håkan i lurarna kändes det nästan lite som vår.

Nu är det läge att, iförd min standardslappuniform numer (Jons blåa träningsbyxor), skriva uppgiften som ska lämnas in imorgon bitti. Public service står på schemat.

Ciao!

Ps. Skaka av sig. Det är bra. Samtidigt är det läskigt hur min lycka - och olycka - ligger så långt från mina egna händer. Igår var det otäckt nära. Inte mer.  

Stanna

Jag tror dig om du säger vad det är.
Jag ser dig om du vill att jag ska se.
Jag lovar inte något paradis och jag är inte stark och inte vis.
Men jag kanske kunde ge dig några svar.
Stanna kvar.

För vintern har lagt sig ner att dö.
Och våren är här så säg adjö.
För skuggorna i skymningen, tänd alla ljus som finns i våningen.
Du är det allra finaste jag har.
Stanna kvar.

För jag kan se dig i drömmarna, när allt är stilla;
Då glömmer jag mig själv.
Men livet är enkelt men verkligheten då.
Och jag kan också bli kvar i mörkret ibland,
tro att det jag trodde på försvann.
Ensam och utan nå´t försvar.
Stanna kvar.

Jag hör dig, jag vet vad du kan ge.
Jag ser dig, och du vill att jag ska se.
Och i morgon sjunger fåglarna och i morgon brinner lågorna.
Och i morgon så är luften ren och klar.

Stanna kvar.

Väck mig, rädda mig

Nu förstår jag vad de menar.

Det börjar kännas lite trasigt och knottorna på min hud vägrar försvinna. Fan fan fan.

Jag hoppas fortfarande.

Uppdatering från skogen

En helg - två dygn - är alldeles för kort. Och går alldeles för fort. Det är knappt man hinner packa upp innan man måste förbereda sig på att åka hem igen. Men, ändå skönt att vara hemma! I snöiga mariannelund. Efter en ganska sömnlös natt har jag ätit långfrukost med föräldrarna, besökt metropolen vimmerby, gått en mycket vintrig promenad med sötnosen Eddie samt ätit tacos och chokladswiss tills jag nästan storknade. Dessutom har jag gosat med gullebarn som säger att jag är söt och att de älskar sin carro jättemycket. Det värmer alltid.
Nu väntar en kväll med lite härlig melodifestival och chips. Hoppar nog dunkvinet - sjukstugan har smittat av sig på mig känns det som.
Jag sörjer alla min forna trogna läsare en smula. Men men.
Ciao!

Uppsnärjd i det blå?

Väcktes av att telefonen ringde nyss. Trodde i min förvirring att klockan var 12 och att jag hade försovit mig. Men det var bara Niclas. Han hade pratat med radio-snubben så nu är i princip halva medieporträttet fixat!

Precis innan jag vaknade (kändes det som) drömde jag en konstig dröm där jag var skitförbannad på min före detta svärmor. Eller whatever hon nu var. Inte en total osannolik dröm alltså...

Let's get to work, ciao.


Natt & kärlek

Mm kallt te. Jättegott. Ja faktiskt :)
Uppgiften med deadline imorgon är klar och klassen börjar bli sådär fint klassig.

Jag älskar födelsemärket i din navel.

Men nej. Sluta.

Jag, fröken Andersson, är helt jävla hopplös. Officiellt. Har en liten skituppgift att skriva men göra helt andra saker istället. Iofs tränade jag det var ju bra. Men hallå?! Hopplös.
Dagens underdrift: cogito ergo sum. Det är nästan skrattretande, nästan.
Jag fattar liksom inte hur jag bär mig åt. Var det kommer ifrån. Kanske vet jag det och tränger undan eller så har jag ingen jävla aning.
Jag sitter och skakar på huvudet - bokstavligt talat. What the fuck?
Till småland imorgon, inte skåne för en gångs skull. Jag skulle iofs kunna tänka mig att bo i skåne. Trots att jag enligt alla där pratar konstigt. Och även fast 80 procent av allt pålägg där nere är baserat på kyckling. Kan ni tänka er. Det är bara min (dröm)utbildning som ligger i vägen mellan mig och Skåne. Annars så. Home is where the heart is, right. Lurigt det där. (Och förmodligen.... bibombombombom)
Fan vad jag svamlar.  Borde sluta med det. Verkligen borde jag göra det. Men men man kan inte få allt. Poff jättemånga tecken bara sådär, tänk om svensk presshistoria kunde skriva sig lika lätt. Blaha och hej nu ska jag överdosera choklad.
Sweet sweet Timos version av Didn't we almoust have it all är söt-söt.

Och där vill jag också va

Dagens låt: Jag vara bara inte gjorde för dessa dar. Ja, gissa med vem.

Hej och då.

Jag känner mig lite ensam ikväll. Punkt.

Det är inte alls lika kul att blogga längre sen jag tvingades sluta skriva på min andra. Pisstråkigt är det, men I guess that's life.

Mer energi imorgon, tack.