Istället för ljud

Alla går på fest utom jag. Malin kom knappt in på Nivå igår och Niklas ska på nån bögfest (eller hur var det nu?) imorgon. Och jag har någon slags mer eller mindre ofrivillig avgiftning (?). Eller så. Jag har varit halvberusad EN gång sedan jag kom hit för tre veckor sedan. Det var på midsommar. Mina föräldrar var med. Jag kommer förmodligen behöva supa jättemycket i augusti.

Snart ska jag jobba fem dar i sträck. Ja jo jag vet, som en vanlig arbetsvecka, men jag är inte van. Men det är bra. Tiden går (förhoppningsvis lite fortare) OCH jag tjänar pengar. Bra till mitt stundande supande i augusti till exempel.

Annars då. Jag klarade tentan (?!?!). Och så har vi fått en bebis i huset. Han är 15 veckor och heter Baloo. Han gillar att busa, äta, sova och vifta på svansen. Precis (nästan) som alla andra bebisar. Oemotståndlig är ordet.

Blablabla. Kan det inte vara typ tisdag kväll nu. Piss och päronpung.

Äh. Det finns ju inga ord som räcker till. Men jag hade ingen aning om att det kunde vara så sjukt häftigt när varken hjärtat eller hjärnan tvekar. När allt känns så otroligt rätt att jag nyper mig i armen för att kontrollera att det verkligen är sant. När jag är lugn och sprallig och lycklig och fånig samtidigt. När magen bokstavligt talat slår volter och hjärtat är varmt som solen igår vid sjön. Och det coolaste av allt är att du känner likadant. Jag ser det i dina ögon och jag känner det i hela mig. Som sagt, orden ger ingen rättvisa, jag borde inte ens försöka. Men jag vill att du och alla andra ska veta. Du är det allra finaste jag vet.

Den här listan har jag helt skamlöst plankat rakt av från min kära klasskamrat Malins blogg. Vet dock inte om hon har kommit på den alldeles själv...

Tio första:
Första bästa kompis: Johanna. Vi hade en imponerande servettsamling tillsammans. Undra vart den är nu? (Och undra vart hon är.)
Första bil: Eh, räknas Ahlgrens?
Första kärlek: Andreas kanske. Eller Johan eller Henrik. Vi var ju typ bebisar.
Första husdjur: Pilo, en undulat.
Första semester: Öland kanske?
Första jobb: Vandrarhemmet Kullagården i M-lund. Jag var förmodligen grymmast av alla på att skura toaletter.
Första köpta skiva: Jag minns att jag fick Sikta mot stjärnorna 1 i julklapp för typ 100 år sen.
Första riktiga kärlek: Flex.
Första piercing: Inga alls.
Första konsert: Hum. Första som är värd att nämna: Håkan i Västervik. Jag var i ett rus hela natten efteråt.

Nio sista:
Sista alkoholdrycken: Jag drack ett glas öl för några dagar sen.
Sista bilfärd: Hem från Vimsan med mor och far. Nej jag körde inte. Nej jag har inte körkort. Men jag ska få. Ta. Snart.
Sista filmen du såg: Slutet av en b-thriller med en ung Liv Tyler i lördags kväll.
Sista ringda telefonsamtal: Anders. Men han hade inte tid med mig (till hans försvar kan sägas att han jobbade).
Sista bubbelbadet: Ingen aning.
Sista spelade cd: Oj. Lyssnar knappt på cd längre. Måste varit nåt med Kent. Eller något odefinierbart hos A.
Sista kyss: Alldeles för länge sen!
Sista gången du grät: I lördags.
Sista måltiden: När jag stressade i mig lite mat på jobbet för ett antal timmar sen.

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Njae.
Blivit arresterad? Nope, men jag har åkt polisbil.
Blivit kär vid första ögonkastet? Nä. Men tänkt vid första ögonkastet att jag nog skulle kunna bli kär ett antal ögonkast senare.
Varit på tv? Tror det? Men gjorde nog inga större avtryck.
Fått ditt hjärta krossat? Mm. Det gör ont.
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Kanske. Fast då visste jag nog inte bättre. Och det var länge sen.
Haft ett one night stand? Mm. Ångest.
Busringt till nån? Ja, såklart. Fast det går ju inte längre när alla har nummerpresentatörer. Synd!

Sju saker du har på dig:
1. jeans
2. ett linne (rosa, alltid något rosa. nästan.)
3. något kletig mascara
4. svart bh
5. gula trosor
6. några fräknar
7. en strumpa

Sex saker du gjort idag:
1. vaknat
2. stressat
3. glömt
4. längtat
5. drömt
6. kissat

Fem favoritsaker (ingen speciell ordning):
1. choklad (är det en sak?)
2. min mp3-spelare
3. dator(er)
4. min nya oinvigda kaffebryggare (känner på mig att det kommer bli en favorit)
5. mobben är bra till att hålla kontakt med viktiga. och att skicka struntsms med.

Fyra personer du kan berätta allt för (utan inbördesordning):
1. Cissi.
2. Sen berättar jag olika saker för olika människor... Men duktiga lyssnare är bland andra Sandra, Malin, Anders, Ni(c)klas gånger 2. 

Tre val:
Svart eller vit? Svart. Men jag gillar rosa mest.
Sommar eller vinter? Sommar. Fast ibland när det är mitt i juli och som varmast får jag en knäpp och längtar efter snö.
Choklad eller chips? Eeeh. CHOKLAD?

Två saker att göra innan du dör:
1. Jag vill göra fler än två! (Uppenbarligen) Köpa en fet lägenhet och inreda den precis som jag vill.
2. Kanske nån gång starta en hundkennel med bara massa lufsiga, stora vovsingar?

En sak du ångrar:
1. Kanske inte avslöjar en sån sak här eller? Men det finns några. Och så många saker som jag trodde att jag ångrade, precis när jag hade gjort dem, men som senare snarare blev en bra erfarenhet. Typ. Eller nåt.

Jaha. Det här var ju kul. Och OJ så bra ni känner mig nu. Eller?

Idag på jobbet höll jag på att krocka med Martin Stenmarck. Eller Martin Stenmarck gick nästan in i mig. Han hade en grön sunkig t-shirt på sig och var nästan snaggad på huvudet. Och han anses vara hunkig? Konstigt. Han hade handlat av Cissi också, måste vara en hungrig man.
Hursomhelst är det ungefär det mest spännande som har hänt på säkert en vecka och därmed kom samtidigt förklaringen på mitt något glesa bloggande för tillfället. Inget händer. Jag jobbar så jag svettas och längtar så det sliter i mig. Det är så sommaren 2006 kommer se ut.

Idag gick jag hem från bussen barfota och mitt i gatan. Det var rätt härligt. Den mariannelundska sommaren är ganska skön ändå, trots det överlugna tempot.

Och nu är jag trött som en gnu.

Fotnot: Martin Stenmarck representerade 2005 Sverige i Eurovision Song Contest och kom typ sist.

Idag har jag:
jobbat eller iaf varit på jobbet
ätit sommarens första dajmstrut
ridit på Cissis häst Isabelle
fått massa choklad av pappa
blivit biten av säkert minst 17 myggjävlar
kommit en dag närmare.

Och nu ska jag sova.

Jag är en gnutta hes i halsen, för jag skrek pyttelite när Sverige gjorde måååååål. Ljungan på nick och sen ligger elva (minst) svettiga, gula karlar i hög och kramas. Landslagets fjolligaste (?) bevisar att han duger till mer än att visa upp kalsonger. Varför har inte Mellberg ett kontrakt med Calvin Klein, by the way. Inte för att jag skulle vända mig efter reklampelarna på gatan... Nä nä. Men ändå. Sjukt skönt att Sverige vann iaf. VM-drömmen lever vidare ett tag till. 

Nu är det torsdag kväll. Mmm. Jag har jobbat idag. En liten kille frågade om det är jag som är Lotta. Nä, sa jag. Var är Lotta då? frågade han. Längre ner på Bråkmakargatan. Jaha, men varför är du i Lottas kök då? Eeh. Gå och köp en sockerdricka med dig. 

Alldeles strax fredag.

All right, sleep tight.

Värsta lugna läget på jobbet idag. Till slut flummade vi ur, i ren uttråkning, och gick omkring och sjöng Zlatansången och vek många fler servetter än vi egentligen behövde (ojojoj). Och så spanade vi efter pensionärer också. Familjerådet var där idag. De består av gamla släktingar och sånt till Astrid (Lindgren), bland annat var hennes dotter där. Familjerådet ska se till att verksamheten bedrivs i "Astrids anda" och har fetmycket att säga till om.  Det pågick en hel del sucking up i parken idag. Fast Lottas blev inte bevärdigat ett besök. Konstigt, vi som har så god pasta att bjuda på...

Idag är det onsdag, och den är nästan slut. Sen är det torsdag - typ helg. Och efter helgen är det måndag och då kommer det gå jättefort till onsdag. Och då får jag återse mitt kära göteborg igen. Och dess invånare. Ojoj vad jag saknar göteborgs invånare (speciellt en faktiskt). Och så ska vi ju till Liseberg också! Jag kan inte hjälpa att fortfarande tycka att Liseberg är barnsligt kul. Är det fint väder ska jag åka Flumeride och Balder och bli asblöt. Men nu gick jag visst händelserna lite i förväg. Fan. Jag längtar  massa mycket till nästa vecka.

Det regnade förut men nu har solen spruckit igenom igen. Jag ska gå Mariannelund runt (inte bara ikväll utan varje kväll. minst.) så jag inte blir tjock.

Det är varmt ute! Och jag har varit ledig idag. Gött gött mos. Jag och Johan har legat på baksidan och flämtat, typ. (Nej, det är inte så kinky som det låter. Inte kinky alls faktiskt.) Men varmt har det varit. Dessutom har jag ätit två isglassar och jobbat lite på fräknarna. Och that's it typ. Händelsefattigt men rätt skönt. Just det, jag har skaffat ett nytt favvolag i fotbolls-VM också. Australien. Tre mål på typ sex minuter. Så effektiva kommer Sverige aldrig någonsin vara.

Jag tänkte berätta lite om mitt underbara jobb också. Idas kök heter det och ligger i hjärtat av ALV. Vi säljer och serverar pastabuffé. I pigkläder (det är för övrigt inte alls lika hett som det möjligtvis låter). Vi säljer och serverar pastabuffé till många personer. Många personer är lika med mycket disk. Mycket disk är lika med träningsvärk i Carros otränade armmuskler. Oj vad stark jag kommer bli i sommar. Jag som tycker om att vara tanig och klen. Iaf, för att sammanfatta: Rutigt förkläde, en jävla massa pasta och lasagne och köttfärssås samt disk som aldrig tar slut är alltså det som i huvudsak kommer utgöra min sommar. Kom och hälsa på om ni vill ha er ett gott skratt. 

Och... det känns lite pissigt att i princip vara fast här i närmare två månader. Jag saknar redan. Men just när det känns som allra pissigast ringer telefonen och jag ser att det namn jag hoppades på står på displayen. Och han säger alla de där rätta sakerna (och menar det faktiskt också tror jag) och är gulligast fast jag är gnällig. Då. Då kan jag inte låta bli att le ändå. A, du är så himla bra.

Det är min födelsedag! 22 blir 23.

Nu drar jag och mina blandade känslor till Småland!

Det finns två dagens låt:

1. You've got to hide you love away med självaste Beatlarna

OCH

2. Do you want to med Franz ferdinand. You're lucky lucky you're so lucky!

Nu jävlar smäller det! Håll tummar för mig.

Ps. Tack juristsvågerJohan för att du redde ut iaf några krångliga begrepp för mig!

Ojoj om ni bara visste hur många saker jag borde göra nu. Borde. Hatar det ordet. Men jag BORDE hämta min tvätt. Städa lite kanske. Äta mat. Plugga. Det borde jag verkligen, men det är ett kapitel för sig. A och jag gjorde ett mer eller mindre tappert försök förut. Jag har försökt sedan typ i söndags. Det har gått sådär. Fuck. Jag är cp-dålig och får fan skylla mig själv när jag (ta i trä, ändå) kuggar tentan. Har aldrig gjort en omtenta och nån gång ska väl vara den första? Eh. Öh. Blä. 

Jag har två dagar kvar som 22. Sen blir jag 23 (mmm!). Det kommer nog inte bli jättestor skillnad. Nä. Jag kanske verkligen inte borde skriva blogg just nu? 

Dagens låt: Den som handlar om en karamell med Daniel Johnston. (Fast jag inte har hört just den) Han är utvecklingsstörd. Räkna ut resten själv. Och glöm för guds skull inte att lyssna på texten.  

Mm det går sådär att plugga. Jag tyckte det var en ypperlig idé att kombinera sol, plugg och musik. Det förstnämnda tog tillsammans med det sistnämnda överhanden. Vet ni hur skönt det är att ligga på gräset med solen i ögonen och Death Cab i lurarna. Betydligt mycket skönare än Tryckfrihet är det. Men nu har jag börjat plugga iaf, alltid nåt.

HAHAHA. Vår klass är underbar! Dramatiken tar aldrig slut.

Igårkväll fylldes med en omväg till Slottskogen via Johanneberg, en ganska kort busstripp och en ännu kortare spårvagnsfärd, sälspan, sevenelevenlatte, skratt, skoprat, sibyllamat, kalla händer och funderingar kring vilka par som egentligen passar ihop.

Det är redan söndag. Snart fredag. Jag vill inte. Det är lite skönt att åka hem men mest vill jag inte. Men, det kommer bli bra.

Och idag är det fyra veckor. Ungefär. Exakt.

Dagens låt är Is it any wonder med Keane.

Findus färdiga Pasta Carbonara, Death Cab for Cutie och Marabou mintkrokant. Så ser uppladdningen för en Carro med bättre humör ut. Den här dagen har varit jävligt beige, so far. Vaknade med en lagom ihärdig bakishuvudvärk. Lyckades inte ta mig till Sandra innan de i princip hade flyttat klart och jag kände mig som världens sämsta vän. Men jag kompenserade med att bära ner en jävla massa grejer till deras förråd. Hoppas jag är förlåten nu.

Anti. Det ord som nog bäst beskriver dagens tillstånd (vilket jag som sagt har ambitionen att ändra till åtminstone ganska glad). Som Niklas mycket klokt påpekade är det nog bakfyllan som talar. Bakisångest är väl klassiskt? Inte ångest för nåt speciellt. Bara allmänt. Liksom. Alltså. Så här. Humöret har inte varit på topp och några ilskna blickar till oskyldiga människor på gatan har nog delats ut. Förlåt.
 
Festen igår. Mitt mål var att bli full och det gick ju bra. Det finns många trevliga människor i min klass. De flesta av dem gillar att bli fulla. Det fick vi se prov på igår. Vad mer kan jag säga? Jag är glad att jag hann gå innan den där tjejen (givetvis ingen i 1B) fick för sig att skära sig i handlederna.

Sällskapet för kvällen är bokat. Solen skiner. Nu behöver jag bara en aktivitet. Förslag?