Inbodd
Igår klippte jag, i min värsta vadskajaghapåmigstress, av ett par jeans till shorts. Det slutade med att jag inte hade dem, utan en 'gammal' kjol och anders t-shirt, så nu ångrar jag mig lite. Men äh! Ett par shorts extra är ju alltid bra. Särskilt med tanke på att min shorts- och slappkjolskasse är spårlöst jävla försvunnen.
I övrigt fick jag höra Utan dina andetag live för första gången (tror jag) igårkväll. Och Vi kan väl vänta till imorgon. Fuck vad bra den är. Det var en fantastisk kväll och ett sjukt tajt Kent på scenen, men ändå ville den där magin inte riktigt infinna sig. Vet inte varför; kanske åldern (jag är ju faktiskt 25 nu), kanske var jag inte tillräckligt full. Eller så har känslorna, ni vet de där som bodde utanpå kroppen förut, flyttat in i en bekväm 2.5:a med kök.
I övrigt fick jag höra Utan dina andetag live för första gången (tror jag) igårkväll. Och Vi kan väl vänta till imorgon. Fuck vad bra den är. Det var en fantastisk kväll och ett sjukt tajt Kent på scenen, men ändå ville den där magin inte riktigt infinna sig. Vet inte varför; kanske åldern (jag är ju faktiskt 25 nu), kanske var jag inte tillräckligt full. Eller så har känslorna, ni vet de där som bodde utanpå kroppen förut, flyttat in i en bekväm 2.5:a med kök.
Bert Karlsson är djup som en lejongrop
Av någon anledning står ett radioprogam med Bert Karlsson på här. Han spelar massa dansbandsskit, såklart, och det är väl egentligen inga märkligheter med det. Roligt är dock att han förnekar att alla dansbandslåtar är enfaldiga med texter utan substans. "Jag har ju spelat låtar här som tar upp ensamhet, invandrare och vänner". Och vafan, han har ju rätt. Refrängen i den senaste gick så här: (bilolycka, ni vet)
Äkta vänner kan inte köpas för pengar
Äkta vänner kan inte köpas för guld.
Deep shit.
Ps. Jag kan vara en riktigt jäkla bra vän om jag får tillräckligt mycket guld!
Äkta vänner kan inte köpas för pengar
Äkta vänner kan inte köpas för guld.
Deep shit.
Ps. Jag kan vara en riktigt jäkla bra vän om jag får tillräckligt mycket guld!
Kär!
Fredag fredag fredag! Och det kommer att bli en extra härlig sådan, det känner jag på mig. När jag promenderade till jobbet vid tjugo i åtta fick jag ta av mig koftan för att jag blev för varm. Visst är det märkligt hur snabbt man glömmer bort regn och rusk när sommaren kommer tillbaka? Ännu ett bevis på människans underbart selektiva minne.
Åldern tar ut sin rätt
Idag har jag glömt mina glasögon, vilket är ett problem då jag blir hemskt trött i ögonen av att stirra på en dataskärm (så gott som) hela dagen. Fan! - helt enkelt. Jag har märkt att jag allt oftare tänker att jag lägger ner exempelvis glasögonen i väskan och då konstruerar hjärnan ett konkret minne av att jag gjort det. När jag sedan upptäcker att glasögonen inte ligger i väskan blir jag mycket perplex. Eller inte numer då, eftersom jag börjar bli alltför van vid denna virrighet. Kärringvarning på det, känner jag.
Hursomhelst kommer avsaknaden av glasögon på näsan bidra till en abnorm mängd kaffe idag, eftersom jag kommer känna mig så trött hela tiden och försöka bota det med koffein. Också kärringbeteende.
jävla kontraster
Jag känner mig inte så jävla på topp. Från underskönt till bajsmåndag på, vadå, trekvart? Utsövd, kramad och tillfreds har bytts ut mot.. måndag. Blä. Men nu drar jag och tränar och hoppas på kroppen känner sig gladare sen.
Kräkreflex
Åh jag blir så trött på alla avskalade, akustiska covers på kända låtar. Som typ Maja Hira(hara?)nåntings Maia Hirasawas (i love google) version av The Worrying kind. Tråkigt tråkigt tråkigt. Och billigt: "Men jag vet, vi drar ner tempot som fan på den här schlagerdängan som alla har hört och så fraserar jag lite experimentellt och spännande, så blir det ju skitbra!". Eh, nej. Möjligtvis att det funkade för Ryan Adams när han gjorde Wonderwall. Och han är, eller var i alla fall, ju bra. Och låten med. Nä. Det kryper i kroppen på mig. Kanske extra mycket idag, av någon anledning.
Carrotröjan
Idag åt jag lunch med min vän Niclas. Han hade en mycket tjusig, grön tröja - med en karta på - på sig. Skitfin. Men rarast var att han, skulle man kunna säga, hade tagit på sig den till min ära. Titta bara!
Caroli... fortsättning på baksidan.
Caroli... fortsättning på baksidan.
Me like!
Jag älskar internet och förstår inte riktigt hur man klarade sig utan det innan. Eller jo, det fattar jag ju, men allting måste ha tagit så oändligt mycket längre tid förut, pre-internet. Jag tänker på jobbet; liksom orka ringa till frickin' nummerupplysningen när man behöver någons nummer eller orka söka i diverse arkiv efter all information. Tack gud för google säger jag bara. Men även när det gäller mer triviala saker, onödigt vetande för att stilla sin nyfikenhet, är internet ovärderligt. Nyss kom det in en kille på kontoret som jag inte har träffat innan. Han frågade hur det gick för mig och jag tänkte; vem är det här? Vaktisvikarien? Men så sa han att han är projektledare och jag tänkte: Shit vilken ung projektledare. Så gick jag in på birthday.se och fick veta att han bara är en 34-åring med pojkigt utseende. Kanske inte ett klockrent exempel, men det hade ju varit sjukt mycket mer omständigt att ta reda på det för, säg, femton år sedan. Då hade jag ju typ behövt.. fråga honom.
Kontentan är alltså; I löööv internet. Som Charlotta Vadhonnuheteriefternamn skulle sagt i den där jättebra reklamen för den där jättebra nya "shoppingtidningen", ni vet.
Kontentan är alltså; I löööv internet. Som Charlotta Vadhonnuheteriefternamn skulle sagt i den där jättebra reklamen för den där jättebra nya "shoppingtidningen", ni vet.
Drömjobbet
Ja, jag har det ganska lugnt på jobbet just nu.
Men skit i det och fokusera på det här. Förihelvete. Vilket jävla drömjobb. Vad menar de med utbildad? Hur blir man hundakademiker? Räcker en brinnande (, förtärande) kärlek?
Men skit i det och fokusera på det här. Förihelvete. Vilket jävla drömjobb. Vad menar de med utbildad? Hur blir man hundakademiker? Räcker en brinnande (, förtärande) kärlek?
Seriösa luggproblem
Jag håller på att spara ut min korta lugg. Eller håller på och håller på, jag har i alla fall bestämt mig för att göra det. Främst för att den är snygg orimligt kort tid av den sammanlagda tiden jag har den (dvs hela tiden): En vecka efter att den är nyklippt och så omkring tio dagar framåt. Jag orkar inte klippa min lugg så ofta (för en frisör måste göra det, är själv totalt obegåvad på hårklippning) och jag orkar inte gå omkring med ful lugg. Så nu kommer jag gå omkring med ful lugg typ skitlänge innan den har vuxit ut och blivit fin och medgörlig. Lite dumt onekligen, men jag är uthållig! Och med tanke på hur jävla ogrässnabbt den växer annnars borde den ju kunna lägga på ett kol nu. Kan tyckas.
Kul va!!
Kul va!!
Rostis med marmelad
När jag läser böcker handlar det inte alltid (eh, läs sällan) om särskilt avancerad litteratur. Faktum är jag läste betydligt "djupare" böcker när jag var yngre. Men nu, som vuxen och med massa tunga åttagande (eh, igen), föredrar jag att koppla av med något riktigt lättsmält och underhållande när jag väl har samlat på mig tillräckligt med ro för att kunna läsa. Favoritgenren just nu är nog "chiclit med åtminstone någon slags substans". Och det finns faktiskt ett par svenska författare som lyckas med detta. Som Denise Rudberg (okej, hennes substansstapel är ganska låg). Men hennes böcker är ganska underhållande. Den jag hade i åtanke nu är dock Jenny Leeb. Jag läste hennes första bok för något år sedan och har precis läst den andra, Stella och Sebastian. Och okej, redan efter att ha läst boktiteln visste jag hur boken skulle sluta. Men så är det ju med sådan här litteratur. Det jag gillar med hennes böcker, de två jag hittills har läst, är att man faktiskt bryr sig om karaktärerna och om hur det går för dem. Och så hennes sätt att skriva; jag är himla svag för ett språk som kan göra mig avundsjuk. Så det är ett litet tips, om du föredrar rostbröd framför fullkorn ibland.
Last weekend
Helgen som gick fick vi ett kort men intensivt besök av min äldsta syster Heléna med familj. Vi var på liseberg hela lördagen (när jag åkte Rainbow med mina syskonbarn tyckte vi alla att det knarrade lite oroväckande...). På söndagen strosade vi runt i slottsskogen, där man ju faktiskt kan göra annat än att sitta på en gräsplätt och dricka öl, tro det eller ej.
(Tränings)freak
Jag släpade med mig träningsväskan till jobbet idag, vilket väl betyder att jag måste träna när jag slutat. Och vill, såklart. Nu är bara frågan om jag ska utnyttja mitt utökade träningskort och cykla ett par mil på en träningscykel i gymet eller om jag ska ansluta till ett vanligt tantgympapass. Jag har av olika anledning inte tränat på över en månad och är ganska orolig över att jag typ kommer flåsa ihjäl mig. Bli en svettig pöl på jobbet efter en kvart. Dö. Inget av det låter speciellt frestande. Sådana problem har man ibland som i-landsmedborgare.
Det är så härligt när ungarna samlas och sparkar boll
Jag hade missat att härliga Gothia cup börjar redan nu. Det är någon slags invigning på gång på Ullevi just nu. Jag tar hellre en helkväll med monsterbilar.
Sommar etc.
Hej på er er korvar! Helgen som gick var fab-ul-ous, med Springsteen, vovve, fantastiska människor, drinkar, utsiktöverhalvastan och ljumma sommarkvällar. Nu när det är grått igen lever jag lite på helgen. Mer om den (i form av foton) senare, hoppas jag.
Den här veckan har jag och Anders semester. Samtidigt. Jag jobbade förvisso lite förut, men nu är det ledigt. Vi hade tänkt åka på någon slags campingsemester, men vädret sviker ju och dessom verkar vi (nåja, mitt lammkött till karl då) vara för ung(a) för aktuella campingorter. Imorgon blir det nog dock en tripp till hav och SANDstrand (bland det värsta med sommargöteborg är alla jävla klippor och avskandaden av sandstrand). Och i helgen får vi besök igen. Så it's all good.
Nu ska jag köpa ett nytt friskiskort. Äntligen kan jag träna igen! Känner mig slapp och trött i både kropp och knopp.
Den här veckan har jag och Anders semester. Samtidigt. Jag jobbade förvisso lite förut, men nu är det ledigt. Vi hade tänkt åka på någon slags campingsemester, men vädret sviker ju och dessom verkar vi (nåja, mitt lammkött till karl då) vara för ung(a) för aktuella campingorter. Imorgon blir det nog dock en tripp till hav och SANDstrand (bland det värsta med sommargöteborg är alla jävla klippor och avskandaden av sandstrand). Och i helgen får vi besök igen. Så it's all good.
Nu ska jag köpa ett nytt friskiskort. Äntligen kan jag träna igen! Känner mig slapp och trött i både kropp och knopp.
Fylleblogg?
Jag älskar sommaren. Jag älskar göteborg. Jag älskar mina vänner (och familj, cissi). Puss!
Underbar morgon
God morgon! Känns helt okej att slå upp fönstret och mötas av det här. Idag händer för övrigt en del spännande och kul. I solsken!
Kärt återseende
Igår gjorde jag och Nic slag i saken och ringde vår (forna) vapendragare, från LAU100, Linda. Hon är mamma numera! Helt otroligt. Vi hade inte hörts på jättelänge innan det men ändå var det precis som vanligt. Med vissa människor är det helt enkelt.. enkelt. Nästa vecka ska vi fika med henne och lilla Anthony, I can't wait!
Toolbox saves the day
Igår hade jag fullt upp. Mobben hjälpte mig komma dokumentera det hela.
Först sov jag till typ halv 12.
Sen var jag och fixade mitt hår. Man är väl aldrig så het som hos frisören.
Efter det smet jag in i ett provrum på Indiska och piffade till mig lite...
...för att sedan småspringa till Vasaplatsen där jag mötte upp Niclas.
Vi gick till Victoria, där han bjöd mig på mat.
Till det drack vi cider och öl och vin.
Anders gjorde oss sällskap efter ett tag, här på en bild i orimligt motljus som vittnar falskt om att han skulle varit sur.
Efter ett tag fulländade vi måndagsdekadensen med Lyxdrinkar. De hette så på kvittot. Jag fick en ljuvligt somrig Strawberry daiquiri, trots att jag inte kan uttala det rätt. De ställföreträdande Toolbox:arna var inte att leka med. Men honestly; whiskey, vodka och rom i samma drink är väl ändå vad de flesta lantisar (som jag själv) skulle kalla för häxa?
Först sov jag till typ halv 12.
Sen var jag och fixade mitt hår. Man är väl aldrig så het som hos frisören.
Efter det smet jag in i ett provrum på Indiska och piffade till mig lite...
...för att sedan småspringa till Vasaplatsen där jag mötte upp Niclas.
Vi gick till Victoria, där han bjöd mig på mat.
Till det drack vi cider och öl och vin.
Anders gjorde oss sällskap efter ett tag, här på en bild i orimligt motljus som vittnar falskt om att han skulle varit sur.
Efter ett tag fulländade vi måndagsdekadensen med Lyxdrinkar. De hette så på kvittot. Jag fick en ljuvligt somrig Strawberry daiquiri, trots att jag inte kan uttala det rätt. De ställföreträdande Toolbox:arna var inte att leka med. Men honestly; whiskey, vodka och rom i samma drink är väl ändå vad de flesta lantisar (som jag själv) skulle kalla för häxa?