Istället för ljud

Himlen är blågrå med nåt konstigt sken. Där borta. Jag har läst två tråkiga böcker. Fuskade lite. Har ingen aning om vad jag ska skriva. Fast min personliga deadline är satt ikväll är inte den riktiga förrän om 38 timmar, sisådär, och därför är jag ändå inte ett dugg stressad. Och visserligen hatar jag stress, sådan som är kopplad till tentor och skoluppgifter i synnerhet, men ändå verkar det som att jag behöver lite press för att producera. Dumt när jag för en gångs skull är ute i god tid.
 
Om jag skulle summera den (hela) vecka som jag faktiskt har varit här i Mariannelund, Småland. Hm. Att konstatera vad jag gjort är förmodligen ganska ointressant för er som läser. Och att berätta vad jag har känt, känner, har jag varken lust med eller kapacitet till. Distans är ett nyckelord, tror jag, och jag är långt ifrån färdig. Med distansen.

Hursomhelst har jag haft det överlag bra. Lugn är så underskattat. Men. Det kan också bli för mycket. Det ska bli skönt att komma tillbaka till mitt liv, som jag har kommit att tycka om så mycket. Min lägenhet - av någon anledning är det rofyllt att stå i fönstret och titta ner på gatan innan jag går och lägger mig. Skolan - fast jag ibland känner mig talanglös och dålig har jag skitkul. Och lär mig nya saker nästan varje dag. Det är inspirerande. Och så människorna - de som jag skrattar, gråter, softar, festar (och då menar jag inte bara i meningen att dricka sprrrit) med. Utan er vore mitt liv fattigt, och det är jag glad över.

Får jag veta vad du tänker på?
Skulle du råna en bank för oss två?
Om det är så - låt mig veta
Och om det är nej så går jag
Jag ska inte tvinga dig

Men att välja pizza klarar du lika bra utan mig.