Istället för ljud

Jag har en klassisk bakissöndag. Resorb, pizza, gossip girl-repriser (av avsnitt jag redan sett), låg och slumrade i soffan förut. Sådana dagar känns faktiskt helt okej ibland, åtminstone som nu när själva bakissymptomen inte är så himla allvarliga. Hatar att vara bakis, you know. Hursomhelst så var lördagen som ledde fram till bakissöndagen mycket trevlig. På dagen var det återigen dags för göteborgsvarvet, vilket nog inte många göteborgsbor (som var hemma) missade. I år var jag dock vänligt sinnad till alla galningar, trots att de orsakade mig en omväg på minst en kilometer varje gång jag behövde gå över på andra sidan avenyn. Niclas sprang, jag stod och hejade på honom vid valand, det såg tungt ut men jag är ändå sjukt imponerad. Över två mil. Springa. Jag blev anfådd bara av att kolla på.

På kvällen grillade vi i kylan. Eftersom man inte får grilla på Sandra och Matias balkong stod vi nere vid deras port. Alla som gick förbi stirrade på oss som vi vora galna, alla. Vadå, det är ju sommar nu. Bara lite kallt än så länge. Sommar eller ej, vi käkade maten inomhus, vilket nog var bra för vår hälsa. Vi hade mycket trevligt, jag har så jäkla fina vänner och kompisar.

Min lilla sprintervän var på Buddha bar, någonstans runt Linnégatan, och vi förflyttade oss dit. På långt håll såg jag en lapp där det stod: "25 år, vårdad klädsel". Jahopp, då var det kört, tänkte jag.

- Hej, sa vakten (vakterna?)
- Hej, sa jag och Anders.
- Hur gamla är ni då?
- Jag fyller 25 om en månad, sa jag och försökte se mogen och nykter ut.
- Och jag fyller 24 om ytterligare en, sa Anders och försökte nog se lika nykter och mogen ut.
- Men alltså, vi har massa kompisar där inne som är typ 32, tillade jag. Övertygande.
- Ja det spelar ingen roll, sa (den ena?) vakten, lite butter. Men ni kommer in för att ni har så snygga kläder på er.

Så vi traskade in. Jag i blommig kjol och skinnjacka, Anders i converse (gummisulor!) och skjorta.

Buddha Bar. De hade alkohol, spelade musik som man mer eller mindre kunde ignorera och hade en giggobuddah ståendes i baren. I guld såklart, very kitschy. Nic och diverse halvbekantingar var där, intressant att inse att vissa inte förändrats något på ett par år. Buddhabaren stängde tydligen vid två; vid kvart över tände de lamporna och tystade musiken (fick seriösa eksjö stadshotellflashbacks). Vid halv tre började vakten köra ut folk. Det var konstigt. Väl ute skulle alla 32-åringar på efterfest. Jag och Anders sprang ikapp bussen och åkte hem istället. Bra val tror jag.

Jag ansträngde mig rätt mycket under kvällen för att ta "spontana bilder" där folk inte smilade upp sig (den ambitionen gällde inte mig själv, givetvis). Det var lättare sagt än gjort med de här linslusarna. Men ett par gånger lyckades jag. En grej till, är det bara jag och Anders som tycker att snubben näst längst ner är skitlik janitor i Scrubs!? Nästan uncanny ju. I vilket fall som helst mindes han mitt och Anders oförglömliga framträdande på Niclas 30-årsfest för ett par år sedan och kallade oss för Britney och Justin.

Och jag veet att bilderna är fult inlagda, men jag orkade inte pilla mer eller fixa i photoshop.