Istället för ljud

Jag älskar internet och förstår inte riktigt hur man klarade sig utan det innan. Eller jo, det fattar jag ju, men allting måste ha tagit så oändligt mycket längre tid förut, pre-internet.  Jag tänker på jobbet; liksom orka ringa till frickin' nummerupplysningen när man behöver någons nummer eller orka söka i diverse arkiv efter all information. Tack gud för google säger jag bara. Men även när det gäller mer triviala saker, onödigt vetande för att stilla sin nyfikenhet, är internet ovärderligt. Nyss kom det in en kille på kontoret som jag inte har träffat innan. Han frågade hur det gick för mig och jag tänkte; vem är det här? Vaktisvikarien? Men så sa han att han är projektledare och jag tänkte: Shit vilken ung projektledare. Så gick jag in på birthday.se och fick veta att han bara är en 34-åring med pojkigt utseende. Kanske inte ett klockrent exempel, men det hade ju varit sjukt mycket mer omständigt att ta reda på det för, säg, femton år sedan. Då hade jag ju typ behövt.. fråga honom.

Kontentan är alltså; I löööv internet. Som Charlotta Vadhonnuheteriefternamn skulle sagt i den där jättebra reklamen för den där jättebra nya "shoppingtidningen", ni vet.