Istället för ljud

Okej, de senaste dagarnas bloggtorka kan ni faktiskt inte skylla på mig. Ifall ni (läs: du, malin) nu skulle komma på tanken.

Idag har det varit en riktig tisdag. Seg, som mig, men jag har åtminstone åstadkommit ett par timmar i skolan och varit på den första handledarträffen. Den gick väl som förväntat, mycket som måste skärpas till. Ni vet vinkel, form och sådana petitesser. En och en halv timme med jaghållermedomalltdusäger-nickar. Men om ett par månader är det över. En examen efter fem år kommer kännas skön.

Annars då. Igår förmiddag fastnade jag framför en SVT-föreläsning med en närings- och kostexpert. Han pratade om GI och vad som är bra mat och de hemska, fruktansvärda transfetterna. Jag måste säga att jag blev lite hypnotiserad, allt lät ju så himla bra och vettigt! Så jag och A sprang (nåja) till ica och köpte bönor och linser och bär. Sånt där nyttigt ni vet. När jag gick förbi godis- och chokladavdelningen, den är giggo på Fokus, mässade jag "transfett, transfett, transfett" tyst för mig själv. Det hjälpte. Ingen choklad åkte ner i korgen. Jag var grym. Igår. Kruxet är att de goda ansatserna alltid rinner av mig efter nåt dygn. En vecka max (träningen var ett undantag dock, det är jag tacksam över). Idag när jag gick till ica var det, typ, bara för att fixa transfett. Hur botar man hopplöshet, liksom.

Ja. Nä. I övrigt är det inte så mycker mer just nu. I eftermiddag var det lite som vår. Det kändes bra, men jag litar inte på den för ett ögonblick.