Istället för ljud

Jag ber i förväg om ursäkt för den störande radbrytningen jag kommer ägna mig åt i det här inlägget.
Jag tror inte att jag är poet,
eller att det är ett stilistisk grepp
jag vill nog egentligen bara
dryga ut
lite.
Ge en illusion av att
jag skriver en lång text.
Ja,
hursomhelst.
Jag är verkligen jättejättetrött.
Och så känns det lite konstigt i magtrakten.
När jag var liten brukade jag få det jag då benämnde som "killimagen".
Det brukade bero på otålighet, nervositet eller något liknande.
Det är nog det jag har nu.
Killimagen,
men jag vet inte riktigt varför.
Eller kanske?
Nää.
Det känns inte direkt jobbigt men inte heller helt bra.
Lite oroligt liksom.
Det kanske är för att jag är så jättejättetrött?
Jag vill sova i natt.
En hel natt utan att vakna.
Snälla.
Let me.

Idag har jag ätit sushi
och gått nerför (uppför?) avenyn med en glass i handen.
Eller egentligen en bägare med glass,
men petitesser?
Jag hade kjol och det kändes vårigt.
Och innan dess drack jag en jättestor latte som jag köpte på rasten.
De sista fem minutrarna av föreläsningen,
som handlade om offentlig förvaltning,
satt jag och studsade.
Kanske borde ta det lite lugnt med kaffet?
Är ju trots allt en novis.
Offentlig förvaltning ja.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta!
De första fem minutrarna satt jag och garvade åt herr Turvalls jobbiga sätt att prata.
Tur att jag vande mig,
annars hade han nog frågat mig vad som var så roligt.

Datorklockan har ställt om sig.
Igen.
Den är minst sagt opålitlig.
Men jag har börjat lära mig att den inte är att räkna med.
Alltid nåt.

Det finns en dagens låt,
det finns flera,
men jag har bestämt mig för en.
Lady Stardust med Lisa Miskovsky.
Jocke skriver inga dåliga låtar.

Jag tror jag ska sova.
Eller i alla fall lägga mig.
Minns inte senast jag gjorde det så här tidigt.
Läsa GP kanske,
den som jag får ibland fast jag inte ens är i närheten av att prenumerera.
Det gäller ju att hålla sig uppdaterad i nyhetsflödet.

O shit, jag minns inte senast jag var så här svamlig i skrift.
Förmodligen har ingen orkat ända hit ner.
Men jag har haft, eh, kul iaf.
Och pyttelite av pirret i magen är borta.
Tror jag.
Slutknorrsfetischisten hugger av!
Bara så där.